Jag vet inte vart jag ska börja!
Men jag är så glad, jag hade en riktigt skitig dag idag, hela dagen har i princip vart bajs.
Jag ville inte ta mig upp ur sängen, utan bara ligga kvar under täcket hela dagen.

När jag var påväg hem, så ringde min telefon, jag släpade hem en massa jävla skitsaker från skolan eftersom vi ska filma imorgon, så jag var irriterad och anfådd. När jag svarade så sa jag vad, och ville egentligen inte svara, men du sa, här var vi trevliga, du låter jävligt anfådd, haru sex eller?
Även fast jag var irriterad och egentligen ville kasta på i örat så började jag skratta!

Du fråga om vi kunde träffas, sure, varför inte denna dagen kunde liksom inte bli värre och jag har inget för mig fören ikväll och jag ville egentligen inte vara ensam hemma, så jag sa, visst, vart o när.
Du svarade jag är i hagsätra om en kvart, promenad?

Det var länge sen jag pratade så mycket, jag vet inte riktigt, men jag grät, skrattade och pratade av mig, jag tror att efter all denna tid som har gått så har vi fått tillbaka våran vänskap och jag är inget annat än glad, glad att jag höll kvar i tanken att de kanske skulle funka, att det kanske skulle kunna bli som förr.
Jag vet att jag inte ska hoppas för mycket. Men just nu, just nu känns det rätt. Människor får tycka vad dom vill, men detta känns bra för mig!